Pressmeddelande
Åtta av tio svenskar vill ha kvar kontanterna
Åtta av tio svenskar, 81 procent, vill att kontanter ska finnas kvar i framtiden. Det visar en ny undersökning som Verian har genomfört på uppdrag av Bankomat. Stödet för kontanter som betalmedel är därmed fortsatt stort, trots den minskande kontantanvändningen.
– Trots att kontantanvändningen minskar i snabb takt vill en övervägande majoritet av svenskarna att kontanter ska finnas kvar som betalmedel. Även bland människor som oftast använder digitala betalsätt finns det en insikt om samhällsbehovet av en fungerande kontanthantering, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.
På uppdrag av Bankomat har Verian, tidigare Kantar Sifo, varje år sedan 2018 frågat svenskarna om de vill att kontanter ska finnas kvar som ett möjligt sätt att betala även i framtiden eller om de vill ha ett helt kontantlöst samhälle.
I årets undersökning svarade 81 procent av svenskarna att de vill att kontanter ska finnas kvar som betalsätt. Andelen svenskar som vill ha kvar kontanter har legat stabilt på strax över 80 procent sedan maj 2022, det vill säga efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. När den första undersökningen genomfördes 2018 låg stödet för kontanter som betalmedel på 68 procent.
– Den senaste tidens fokus på Sveriges krisberedskap har ökat förståelsen för den viktiga roll som kontanterna spelar för samhällets beredskapsförmåga. I kombination med det oroliga omvärldsläget bidrar det sannolikt till det stora stödet för kontanter som betalmedel, säger Johan Nilsson.
Som en naturlig följd av den minskade efterfrågan på kontanter har många företag som erbjuder kontanttjänster dragit ned på eller upphört med sin verksamhet. De mest sårbara delarna av kontantkedjan är i dag räkningsbetalningar över disk, kommersiell värdehantering och handelns kontanthantering.
I januari 2024 tillsatte regeringen en utredning om kontanternas ställning i samhället och i december presenterade den så kallade Kontantutredningen sina slutsatser. Ett av utredningens förslag är att införa ett lagkrav på att kontanter ska accepteras som betalning för livsmedel, läkemedel och så kallade offentligrättsliga avgifter. Utredningen föreslår också att Riksbanken utöver dagens uppdrag att säkerställa tillgängligheten till kontanter i hela landet även ska se till att kontanterna är användbara.
– För att kontanthanteringen ska fungera i såväl vardag som kris måste staten nu ta ett större finansiellt ansvar för de mest sårbara delarna av kontantkedjan. När regeringen nu ska bereda Kontantutredningens förslag hoppas jag att man tydliggör att det i slutändan är statens uppgift att upprätthålla en samhällsviktig infrastruktur med svag kommersiell bärkraft, säger Johan Nilsson.
För mer information, kontakta:
Johan Nilsson, marknadschef, 070-775 88 47, [email protected] Jenny Danielsson, pr- och kommunikationsansvarig, 070-775 88 47, [email protected]
Om undersökningen:
Verian genomförde undersökningen den 27 januari – 10 februari 2025 som en webbaserad undersökning. Sammanlagt 3 308 personer i åldrarna 18 till 79 år fick svara på följande fråga:
”Vill du att kontanter ska finnas kvar som ett möjligt sätt att betala på även i framtiden eller vill du ha ett helt kontantlöst samhälle?”
● 81 procent svarade: ”Jag vill att kontanter ska finnas kvar som ett möjligt sätt att betala på även i framtiden”
● 12 procent svarade: ”Jag vill ha ett helt kontantlöst samhälle”
● 7 procent svarade ”Tveksam/vet ej”
Läs hela undersökningen från Verian här.
Frågan i undersökningen har ställts en gång om året sedan 2018 av Kantar Sifo/Verian. År 2022 ställdes frågan strax före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och sedan igen ungefär tre månader senare, med syftet att se om svaren skulle ha förändrats.
Utvecklingen över hur stor andel i procent som vill ha kvar kontanter 2018–2025
Andel i procent som vill ha kvar kontanter/ha ett kontantlöst samhälle 2018–2025
