Pressmeddelande
Debattartikel i Svd: Skrota förslaget från kontantutredningen
Flera tunga remissinstanser riktar nu kritik mot Riksbankskommitténs förslag om lagkrav på banker för att trygga tillgången till kontanter i framtiden. Kontantinfrastrukturen är samhällsviktig och bör därför upprätthållas av staten, skriver Bankomats vd Nina Wenning.
Den 24 mars 2023 kommer Sverige i princip att vara ett kontantlöst samhälle, enligt forskare på KTH. Riksbanken gör en liknande bedömning, men uttrycker sig något försiktigare om tidpunkten. ”Fortsätter den nuvarande trenden har vi i princip fått ett kontantlöst Sverige inom 5–10 år”, säger vice riksbankschef Cecilia Skingsley.
Den snabba utvecklingen placerar Sverige i en unik ställning i världen. Inget annat land ligger så långt fram i övergången mot digitala betalningar. Det finns mycket som är positivt med detta, men utvecklingen är inte problemfri.
För många grupper i samhället innebär det kontantlösa samhället stora problem att klara av sitt vardagsliv – framför allt den dryga miljon svenskar som lever i digitalt utanförskap. Många äldre och människor med funktionsnedsättningar får svårare att betala sina räkningar, handla mat eller föra över pengar. De digitala betalningarna är också känsligare för störningar och kriser, vilket bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) varnar för.
Mot bakgrund av dessa utmaningar presenterade den parlamentariska Riksbankskommittén i juni sitt delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter”. Där föreslås en ny lag som innebär att sex stora banker får ansvaret för att bibehålla befintlig infrastruktur för uttag och deponering av kontanter i landet.
Bankomat har nu gjort en sammanställning av de remissvar som kommit in. Den stora skiljelinjen handlar om huruvida det är staten eller bankerna som ska upprätthålla och finansiera kontantinfrastrukturen.
Bland de som vill ha ett lagkrav på banker finns bland andra Riksbanken, Riksgälden och Svensk Handel. Stödet för Riksbankskommitténs förslag visar hur lätt det är att tänka att det är bankerna som ska se till att det finns kontanter att tillgå. Men då missar man att kontantinfrastrukturen är samhällsviktig och därför i grunden bör upprätthållas av staten.
Flera tunga remissinstanser, däribland Finansinspektionen, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen, håller med Bankomat när det gäller statens respektive bankernas ansvar. ”Att trygga tillgången till kontanter är en kollektiv nyttighet som staten rimligen bör svara för”, skriver Finansinspektionen, som avråder från att använda statliga tvångsmedel för att få enskilda företag att förverkliga vad som i praktiken är samhällets ansvar.
Bankomat befarar dessutom att de remissinstanser som stödjer Riksbankskommitténs förslag om ett lagkrav på banker kommer att bli besvikna om det går igenom. Detta eftersom förslaget enbart handlar om uttag och deponering, och därför inte löser samhällsbehovet av att kontanter ska kunna användas vid kris och av personer i digitalt utanförskap. Framför allt saknas åtgärder för att handeln ska vilja ta emot kontanter.
Vår uppmaning till regeringen är att nu lyssna på kritiken från flera tunga remissinstanser. Riksbankskommitténs delbetänkande bör läggas på hyllan och kommittén bör få i uppdrag att ta ett helhetsgrepp på kontantinfrastrukturen i det slutbetänkande som kommer om ett år. Nu gäller det att göra om och göra rätt.
I slutbetänkandet hoppas vi framför allt att Riksbanken får ett förtydligat ansvar för kontanthanteringen. Vi ser gärna att Riksbanken återtar ansvaret för depåerna runt om i landet. Vi tycker också att Riksbanken är en lämplig aktör för den statliga subvention som behövs för att upprätthålla en infrastruktur som används mindre och mindre i vardagen, men som samhället av många skäl anser behöver finnas kvar.
Bankomat hoppas också att Post- och Telestyrelsen får ett utökat uppdrag att säkra kontanttillgången i hela samhället, i stället för att som nu enbart se till de platser där kommersiella aktörer har lämnat orten.
Så länge det finns ett behov av kontanter kommer vi på Bankomat att göra vad vi kan för att människor ska ha tillgång till dem. Och vi hjälper gärna såväl myndigheter som banker att se till att kontanter finns där människor behöver dem. Men att upprätthålla en fungerande infrastruktur för kontanter i Sverige kan inte vara privata aktörers ansvar – ett så pass grundläggande samhällsbehov måste vila på statens axlar.
Nina Wenning, vd på Bankomat AB