Pressmeddelande
Riksdagskandidater vill att staten betalar för kontanthanteringen
Över hälften av kandidaterna i höstens riksdagsval, 55 procent, tycker att staten och inte näringslivet bör ta det största finansiella ansvaret för att upprätthålla kontanthanteringen. Det visar en ny undersökning genomförd av Bankomat.
– Om de digitala betalsystemen havererar är kontanter avgörande för att undvika en samhällskris. Den snabba nedmonteringen av kontanthanteringen i samhället har gjort Sverige sårbart och nu krävs statliga insatser för att öka vår motståndskraft, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB.
Efterfrågan på kontanter har minskat och många kommersiella aktörer har av konkurrens- och kostnadsskäl slutat att hantera kontanter. Samtidigt anser MSB att kontanter är nödvändiga för samhällets krisberedskap, eftersom digitala betalsystem kan slås ut i krissituationer.
Mot den bakgrunden har Bankomat frågat alla politiker som står på valbar plats till riksdagen – totalt 552 personer – om de anser att staten eller näringslivet bör ta det huvudsakliga finansiella ansvaret för att upprätthålla kontanthanteringen i samhället. Svarsfrekvensen blev 50 procent.
En majoritet av riksdagskandidaterna, 55 procent, anser att staten helt eller huvudsakligen bör ta det finansiella ansvaret för kontanthanteringen. Inom riksdagens två största partier tycker ännu fler att staten bör ta det största ansvaret. Bland socialdemokratiska riksdagskandidater handlar det om 72 procent och bland de moderata kandidaterna är andelen 67 procent.
– I nuläget är Sveriges krisberedskap beroende av kommersiella aktörers vilja att hantera kontanter. Det är inte acceptabelt. Det staten nu konkret behöver göra är att subventionera flera delar av kontantkedjan, inte minst handelns kontanthantering, säger Johan Nilsson.
Den 30 november i år presenterar Anna Kinberg Batra utredningen Statens roll på betalningsmarknaden. I uppdraget ingår att ta ställning till statens respektive näringslivets ansvar för kontanterna.
– Om utredningen slår fast att staten bör ta ett stort finansiellt ansvar för kontanthanteringen kommer det ställningstagandet att ha ett brett stöd i den nya riksdagen. Anna Kinberg Batra bör ta väl vara på denna möjlighet att stärka Sveriges krisberedskap, säger Johan Nilsson.
För mer information, kontakta:
Johan Nilsson, kund- och marknadschef, 070-775 88 47, [email protected]
Jenny Danielsson, pr- och kommunikationsansvarig, 070-775 88 47, [email protected]
Om valenkäten:
Undersökningen genomfördes under perioden 24 maj – 26 juni som en elektronisk enkät bland 552 riksdagskandidater på valbar plats. 276 riksdagskandidater, motsvarande en svarsfrekvens på 50 procent, besvarade enkäten.
Frågan löd:
”Efterfrågan på kontanter har minskat och många kommersiella aktörer har av konkurrens- och kostnadsskäl slutat att hantera kontanter. Samtidigt anser MSB att kontanter är nödvändiga för samhällets krisberedskap, eftersom digitala betalsystem kan slås ut i krissituationer.
Tycker du staten eller näringslivet bör ta det huvudsakliga finansiella ansvaret för att upprätthålla kontanthanteringen i samhället?”
4,4 procent svarade: ”Helt och hållet staten”50,7 procent svarade: ”I huvudsak staten”39,8 procent svarade: ”I huvudsak näringslivet”1,8 procent svarade: ”Helt och hållet näringslivet”3,3 procent svarade: ”Tveksam, vet ej”
Resultat per riksdagsparti (andel av svarande kandidater inom partiet som angav respektive svarsalternativ):
