”Viktigt att Kinberg Batra slår fast statens ansvar för kontanterna”

Anna Kinberg Batra fick nyligen regeringens uppdrag att utreda statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen i samhället. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur som saknar kommersiell bärighet inte ska överlåtas till marknadsaktörer, skriver Bankomats vd Nina Wenning.

På en presskonferens den 11 december meddelade finansmarknadsminister Per Bolund att regeringen tillsätter utredningen Statens roll på betalningsmarknaden. Utredningen ska ledas av Anna Kinberg Batra.

I utredningsdirektivet konstateras att digitaliseringen leder till stora förändringar av hur vi betalar och att allt färre använder kontanter. Mot den bakgrunden ska Anna Kinberg Batra ta ställning till statens respektive näringslivets framtida roll på betalningsmarknaden.

Bankomat välkomnar utredningen. Vi ser hur snabbt kontantanvändandet minskar. Sett över tid har kontantuttagen i våra automater minskat med ungefär 10 procent per år, men under 2020 var minskningen ungefär 20 procent.

När efterfrågan på kontanter minskar så minskar också incitamenten för kommersiella aktörer som banker, kontantserviceföretag, värdebolag och handlare att hantera kontanter. Det har lett till att delar av kontantinfrastrukturen i samhället har monterats ned.

Detta är problematiskt för staten. Kontanter är Sveriges enda lagliga betalmedel och möjligheten att betala är en grundläggande samhällsservice. Ändå gör staten väldigt lite för att upprätthålla kontantinfrastrukturen.

Samtliga riksdagspartier inser dilemmat. Men i stället för att låta staten ta sitt ansvar för kontanthanteringen så antog riksdagen förra hösten en ny lag som innebär att sex banker ska se till att svenskarna inte har för långt till närmaste kontantuttag.

Just nu bereds också ett förslag till en ny riksbankslag på Regeringskansliet, där Riksbanken skulle få ett finansiellt ansvar för kontantdepåerna.

Men de två lagarna räcker inte för att få kontanthanteringen att fungera. De innehåller inga åtgärder för att privatpersoner ska kunna sätta in kontanter, för att värdebolagen ska ha fortsatt ekonomi i kontanttransporterna eller för att för att handeln ska vilja ta emot kontanter.

Den sista punkten – att handeln ska vilja ta emot kontanter – är en nyckelfråga. För vilken nytta gör det att konsumenter kan ta ut kontanter från automater om butikerna inte accepterar dem?

Förra året, när den nya kontantlagen var på gång, hade vi en samhällsdebatt kring om det behövdes ett lagkrav på bankerna att erbjuda och själva bekosta kontantuttagsservice, eller om staten skulle bära kostnaderna.

På samma sätt kommer vi nu, i och med Anna Kinberg Batras utredning, att få en samhällsdebatt kring om det behövs lagkrav på handeln att ta emot kontanter och själva bekosta hanteringen, eller om staten ska bära kostnaderna.

Från Bankomats sida hoppas vi att den kommande samhällsdebatten ska handla om statens respektive näringslivets finansiella ansvar för alla olika delar av kontantkedjan. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur som saknar kommersiell bärighet ska ligga på staten och inte överlåtas till marknadsaktörer.

Anna Kinberg Batra, du har nu blivit Sveriges viktigaste person när det gäller statens roll på framtidens betalningsmarknad. Bankomat hoppas på en tät dialog kring en mycket angelägen fråga.

Nina Wenning, vd Bankomat AB

Publicerad i NWT

Om utredningen

  • Anna Kinberg Batra, Moderaternas partiledare 2015–2017, är särskild utredare.
  • Utredaren ska ha en referensgrupp med företrädare för samtliga riksdagspartier.
  • Utredaren ska bland annat ta ställning till statens roll på betalningsmarknaden, utreda behoven av lagliga betalningsmedel och en e-krona samt eventuellt föreslå nya lagar.
  • Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2022.